onsdag 6 juni 2012

Washington D.C - dag 4

Söndag och det stora utflyktsmålet för dagen var zoo. Vi tog gula busslinjen ut till Smithsonian National Zoological Park, som är ett av USAs äldsta zoo och som dessutom har gratis inträde.

Vi hade tur och fick se en av de två stora pandorna som är utlånade till zoo av folkrepubliken Kina. Pandan mumsade bambu och tog sig ett svalkande bad. Inte långt från pandaland fanns elefanterna som var ute och spexade i värmen. Inne i aphuset fanns flera gorillor och utanför satt två orangutanger uppkrupna i en klätterställning. Från klätterställningen hade orangutangerna möjlighet att klättra på en luftlina över till det sk Think Tank. Vi såg tyvärr inga orangutanger som klättrade på linan när vi var där, men på lite mildare dagar händer det att de tar sig en klättertur ovanför besökarnas huvuden.

Efter att vi sett tigrar och lejon som vilade i skuggan kände vi oss nöjda med zoobesöket och begav oss ned mot busstoppet för vidare färd på gula linjen. Vi hann med att ta lunchpaus på en italiensk restaurang och kom så småningom på den välfyllda bussen som tog oss mot hamnen. På vägen dit åkte vi genom ett ambassadstråk och passerad bland annat den norska ambassaden.

I vår bussbiljett ingick en tur med en båt på Potomac River och i hamnen väntade Nightingale II på avfärd. Vi kom tyvärr inte med den turen och gick därför och tog oss en glass på ett glasshak i närheten. När vi kom tillbaka från glasspausen ringlade sig kön lång till Nightingale I, och vi kom heller inte med den. Men, vi behövde inte vänta så länge nästa avgång som vi kom med på. Båtturen varade i ca 40-50 min och tog oss med söderut och tillbaka längs Potomac River. Det var skönt att sitta ned en stund och känna en antydan till en svalkande bris.

Eftersom det bara var gula linjen som rullade denna dagen bestämde vi oss för att hoppa på den tillbaka in till stan och att där gå en sväng till luft- och rymdmuséet. National Air and Space Museum ingår i Smithsonian Institute och innehar världens största samling av luft- och rymdfarkoster, muséet öppnades 1976. Vi var alla ganska så trötta efter dagens alla tidigare upplevelser, men Jim orkade i alla fall med att ta sig en tur i en flygsimulator.

Benen bar oss även denna kväll mot hotellet och vi stannade till på en pub på vägen där det blev hamburgare för mig och Jim, och kyckling till Ted.

Insomnandet denna kväll tog också längre tid än vanligt och Ted pratade länge om en anka som vi matade med kex från båten, och den badande pandan som åt bambu. Motorcyklarna och deras ljud från dagen innan hade också satt djupa spår.


Zoo, zoo, vi ska gå på zoo.

Bambu är tydligen gott.

Vem lufsar där?

Tigeröga.

Lejoninnorna hade fått käk.

Lejonhannen hade annat för sig.

Lite koll hade han dock.

Norska ambassaden.

Svenska och isländska ambassaden kamperade ihop i hamnen. "Innovative Sweden"

Jim åker ofta båt, för Ted var det premiär.

Jim och Ted framför flygplansmodellen Blériot XI.

Flygplan i alla storlekar och modeller.

I väntan på att pappa ska ha lekt klart.

Är det Tintins raket till höger, fast i fel färgställning?


Maria och Ted framför en Apollo Lunar model.

Ted lärde sig att dippa.

Ankan som vi matade med kex.



måndag 4 juni 2012

Washington D.C - dag 3

Lördagen startade vi med en lång sovmorgon och frukost på hotellet. Vi kom iväg senare än planerat, men så kan det gå när man inte ställer någon väckarklocka.
Några kvarter från hotellet fanns en hållplats för gula linjen och vi åkte den några stopp för att sedan byta till röda linjen och fortsätta på gårdagens inslagna väg, sightseeing och monumentskådande. Första stopp blev Martin Luther King, Jr. Memorial.  Tanken var att invigningen av monumentet skulle hållas den 28 augusti på 48-årsdagen av "I have a dream"-talet som Dr King höll på trapporna till Lincoln Memorial 1963, men orkanen Irene kom i vägen och invigningen skedde i oktober 2011.

En kort promenad senare befann vi oss vid National World War II Memorial. Vi kom dit ungefär samtidigt som ett stort gäng med gamla veteraner. Dessa farbröder måste ha varit väldigt unga när de deltog i kriget som slutade för 67 år sedan. Monumentet invigdes 2004 och det lär ha varit en ovanligt kort beslutsprocess kopplat till planeringen av monumentet på grund av att man ville ha det färdigt medan det fortfarande fanns kvar veteraner från kriget i livet.

Vi fortsatte promenaden västerut och stannade till vid ytterligare två monument, Korean War Veterans Memorial och Vietnam Veterans Memorial. Bland mängderna av turister vimlade det av skinnvästprydda herrar och damer som alla tycktes höra till olika motorcykelföreningar för krigsveteraner. Vid Vietnam Veterans Memorial ringlade en lång kö främst bestående av dessa mc-snubbar som ville gå längs den vägg där namnen på drygt 58000 amerikanska soldater som deltog i kriget står inristade.

Den västra delen av the National Mall utgörs av Lincoln Memorial, som invigdes 1922 till minne av USAs 16:e president Abraham Lincoln. Monumentet liknar ett grekiskt tempel och innehåller en 5,8 meter hög staty av Lincoln. Rummet där statyn står är öppet österut så att Lincoln kan blicka ut och bort mot U.S Capitol. Trappan upp till monumentet har varit plats för många stora demonstrationer genom åren och direkt nedanför monumentet ligger Lincoln Memorial Reflecting Pool. Det är en stor rektangulär bassäng, ca 600 x 50 m, som sträcker sig ända bort till National World War II Memorial. Tyvärr var denna torrlagd på grund av det stora restaureringsarbete som också omfattar gräsmattorna längs the National Mall. Många minns säkert scenerna ur "Forrest Gump", när Forrest springer genom vattnet till sin Jenny.

Efter att vi ätit lunch och Ted sovit en timme i vagnen travade vi in på naturhistoriska muséet. Det 100 år gamla muséet ingår i Smithsonian Institution, tillsammans med 18 andra muséer, ett zoo och nio forskningscentrum. Samtliga enheter som ingår i Smithsonian Institution och som är öppna för allmänheten har gratis inträde.

På muséet strosade vi runt i en och en halv timme och fick bland annat med oss dinosaurieutställningen, däggdjursutställningen och delar av havsutställningen. Vi missade dock den berömda och mytomspunna Hope-diamanten som bland annat burits av Ludvig XVI, och som varit i muséets ägo sedan 1958.

På vägen tillbaka till hotellet stannade vi och vilade i en fin park med fontän, och middag intogs på en thailändsk restaurang. Efter att alla kvällsbestyr, dusch-pyjamas-tandborstning, var avklarade tog det en lång stund innan lilleman kunde komma till ro och somna. Han pratade om och om igen om den ekorre vi sett i en park och som vi matat med kex. Det var tydligt att det var höjdpunkten på dagen för Ted.


Martin Luther King, Jr. Memorial. "Out of the mountain of despair, a stone of hope", ur "I have a dream"-talet.

Fint promenadstråk på väg till nästa monument.

National World War II Memorial

Veteransamling vid monumentet.

Förklaring till Freedom Wall.

Freedom Wall

Korean War Veterans Memorial

Lincolns utsikt.

Abraham Lincoln i sitt tempel.

Restaurering av Reflecting Pool.

Forrest Gump

Många motorcyklister var samlade.

Vi fick sitta en stund i Albert Einsteins knä.

Vi passerade framsidan till Vita Huset.

Suddig bild från dinosaurieutställningen.

En fin fontän.

Ekorren som äter ett kex som vi matat den med.




torsdag 31 maj 2012

Washington D.C - dag 1 och 2

Efter att ha hämtat Ted på dagis åkte vi direkt till Jims jobb och plockade upp honom för avfärd mot flygplatsen. Vi lämnade bilen på långtidsparkering och anlände i god tid till flygplatsen. Planet till Washington var försenat, så vi kunde äta middag i lugn och ro.

Flygresan tog dryga två timmar och vi anlände till Washington Dulles Airport ca en timme senare än planerat. Vi begav oss direkt till hotellet som låg i närheten av flygplatsen. Bums i säng!

Nästa morgon tog vi vårt pick och pack med på en 4-5 mil lång bussresa in mot stan, och därefter en dryga två kilometers vandring till vårt nästa hotell, Hampton Inn. Där kraschade hela familjen och tog en timmes sovpaus. Efter den välbehövliga vilan begav vi oss ut för att hitta något att äta.

Mexikanska restaurangen Oyamel gjorde oss mätta och belåtna och redo för att börja utforska huvudstaden närmare. Rätt så snart fick vi syn på en sk "hop on - hop off -tour"-buss och bestämde oss för att köpa biljetter. Eftersom det var memorial weekend och det kunde förväntas störningar i trafiken, fick vi ett extra dygn till vår 48-timmarsbiljett. Vi hoppade genast på den röda linjen och åkte med den några stopp innan vi klev av vid U.S Capitol.

U.S Capitol är mötesplats för kongressen. 1793 lade George Washington den första grundstenen, men byggnaden har fått genomgå både återuppbyggnad och ombyggnation innan den fick dagens utseende. Kort efter det första färdigställandet brändes nästan hela byggnaden ner till grunden av engelsmännen under det sk "War of 1812".

U.S Capitol utgör den östra delen av the National Mall, som är ett ca 3 km långsträckt parkområde (och nationalpark) beläget mitt i staden och kantat av historiska monument och muséer. Området är verkligen storslaget, men tyvärr så pågick där ett massivt restaureringsarbete och stora delar av gräsområdet var uppgrävt, och helhetsbilden blev därför inte alls så vacker som den måste vara när allt är som det ska.

Jag såg fram emot att resa norrut från Louisiana och mötas av något behagligare temperaturer, men tji fick jag. Hela helgen rådde värmebölja och temperaturen låg tryggt på dryga 30C. Vi passade därför på att ta en glasspaus i skuggan innan vi promenerade vidare bort mot Washington Monument.

Washington Monument är en 169 m hög stenobelisk gjord i marmor, granit och blå gnejs, uppfört till minne av George Washington. Monumentet började byggas 1848 och färdigställdes 1884, och är världens högsta stenstruktur och världens högsta obelisk. I augusti 2011 skadades monumentet i samband med en jordbävning, och har sedan dess varit stängt för allmänheten. Inne i monumentet finns en hiss som kan ta en upp till toppen på 70 sekunder. Fram till att Eiffeltornet byggdes 1889 var monumentet den högsta strukturen i världen. Idag är det skyskrapan Burj Khalifa i Dubai som är världens högsta struktur med sina 830 meter.

Om man går norrut från Washington Monument kommer man till Vita Huset. Vita Huset som ligger på 1600 Pennsylvania Avenue NW, byggdes 1792-1800 och har varit hem för alla amerikanska presidenter sedan John Adams som var USAs andra president. Vi styrde givetvis våra steg i den riktningen och möttes av en folksamling vid en avspärrning mitt på den stora öppna gräsplanen söder om presidentens hem. Vi skymtade några människor ute på balkongen och jag sa skämtsamt "nu ser vi Obama". Tänk så rätt jag hade! För några minuter senare öppnades avspärrningen och vi fick information om att presidenten hade varit ute på balkongen.

Efter att ha sett presidenten och hans hem traskade vi trötta mot hotellet och stannade för middag på en japansk restaurang där det blev sushi för mig och teriyakikött och ris för Jim. Ted fick en mini-buffé bestående av misosoppa, sushi, och kött med ris.

I väntan på bussen in till stan.

Vårt hotellrum.

Lunch på Oyamel.

Jim köper biljetter, Ted är missnöjd.

Det var bara på första resan vi satt uppe på taket, sen blev det för varmt.

Redo för sightseeing.

Alldeles intill U.S Capitol ligger botaniska trädgården. Där var det grönt!

U.S Capitol, en mäktig byggnad med roliga trappor.

Om vi återvänder ska vi ta en guidad segwaytur.

Gräsmatteplanering i the National Mall.

Washington Monument.

Hey mr President!






måndag 28 maj 2012