I hjärtat av Kalifornien

Idag lämnade vi San Francisco för några dagar och reste mot vårt nästa mål, nationalparken Yosemite, som ligger i hjärtat av Kalifornien. Vi började med att resa söderut längs highway 1, en väg som är känd för att gå längs några av de vackraste kuststräckorna i USA. Men, vi hade otur med dimman idag också, och kunde bara ana konturerna av stupande klippor och Stilla havets svallande vågor.

Så snart vi lämnade kusten och började köra österut, steg temperaturen raskt för att landa på ca 35C vid vårt slutmål för dagen, Oakhurst. Landskapet som vi färdades genom på vår resa österut var kargt och kuperat, och slätterna var uppodlade med diverse grödor. Vi skymtade jordgubbsplantager, vinodlingar, kålfält och diverse fruktträdsplantager.

Vi gjorde ett stopp vid en rastplats/besökscenter som låg i närheten av vattenreservoaren San Luis med en yta på drygt 5000 hektar. Väl framme i Oakhurst tog vi ett dopp i hotellets pool, och gick över gatan för middag på en liten restaurang.

Idag har vi fått mer rapporter om läget hemma i Destrehan. En vän har varit i huset och meddelat att det ser ut som att vi kommit lindrigt undan. Inga krossade rutor, nedfallna träd eller vattenskador. Skönt!

Highway 1

Alla är med.

Grönt på slätten.

Boskap

En del av San Luis Reservoir.

Gymnastik på rastplatsen.

Gräsbrand

Gissa var vi åt lunch?

Golden Gate, hippiekvarteren, och en spårvagnstur

Efter frukost styrde vi mot Golden Gate Bridge, denna mycket kända sevärdhet som i år firar 75 år. Men, tji fick vi! Hela bron var innbäddad i tät dimma och vi kunde bara så vitt skymta de stora röda bropelarna. Körde över den gjorde vi i alla fall. Dimman låg även tät på eftermiddagen, så vi får kanske köpa ett vykort...

Ted provade ytterligare en lekpark, denna med något trevligare omgivning än bara asfalt och trafik. Efter lekstunden fortsatte vi vår sightseeing med ett besök i de gamla hippiekvarteren Haight-Ashbury där hippiekulturen sägs ha uppstått i slutet av 1960-talet. Idag såg det ut som att det mesta i dessa kvarter är ganska så kommersialiserat, något motsägelsefullt mot de ideal som en gång rådde här.

Till sist åkte vi allesammans en tur med en av spårvagnarna som drivs av ett sinnrikt kabelsystem (därav cable car) och styrs manuellt. San Franciscos spårvagnar är dessutom de enda mobila nationella monumentet i världen.

Där borta i fjärran skymtar den dimhöljda röda bron.

Nästan som att köra i filmjölk.

Jim och Ted gungar högt.

Korsningen Haight-Ashbury.

Lustiga örter köpes här. Notera texten till vänster!

Hmmm.

Färgglada fasader.

Titta, där kommer spårvagnen!

 

Härifrån drivs spår-/kabelvagnarna.

San Francisco - sightseeing

Igår anlände vi till San Francisco, Kalifornien. Vi ankom tidigare än vad vi skulle gjort om vi flugit från New Orleans, som var ursprungsplanen, och därför hade vi lite tid till att utforska miljön runt vårt hotell som ligger i Berkley marina. Det var betydligt kyligare ute än vad vi är vana vid, men skönt att inte behöva svettas för minsta rörelse. Efter vår promenad gick vi åter till hotellet och förberedde oss för en tidig kväll, trötta efter flygresan men också på grund av tidsomställningen två timmar tillbaka jämfört med vad vi är vana med. Nu är tidsskillnaden mot Sverige 9 timmar.

Idag har vi ägnat all tid till att bekanta oss med San Francisco. Vi har promenerat i området närmast vattnet, Fisherman´s Wharf, och siktat ön och det forna fängelset Alcatraz ute i bukten. Vi har gått gata upp och gata ned i den minst sakt kuperade staden, och sett allt från de berömda spårvagnarna till China town. Vi körde runt en del med vår hyrbil också och det var stundtals ganska så läskigt att åka upp och ned för de otroligt branta gatorna. Det var skönt att ha en automatväxlad bil och inte behöva slira på kopplingen när lutningen var närmast som i en svart pist.

San Francisco

Ute på en av pirerna vid Fishermen´s Wharf.

Alcatraz

Vi såg ingen som cyklade uppför...

Ingen vanlig barnvagnspromenad. Notera skylten!

Vilopaus innan nästa backe.

Uppe på toppen, och där kommer Jim släntrandes efter.

Håller tummarna att bromsarna håller.

Spårvagn

Chinatown

Kinesiska bananer?

Lekpaus. Notera skylten!

Inhängnad lekpark är bra mitt i stan.

Hej!

Färgglatt.

I Buena Vista Park förgäves på jakt efter utsikt över Golden Gate.

Men, ändå en hyfsad vy över delar av stan.

Ted fikar mellis i vagnen.

Drakflygning vid sidan om hotellet.

Vårt rum.

Barnens museum

Trots att Ted tog sovmorgon i morse så vaknade han inte på sin allra bästa sida. Förkylningen har inte riktigt släppt sitt grepp, och veckans upp-och-nervända-värld börjar kanske ta ut sin rätt. Men, efter frukost så vände det och vi gjorde slag i våra planer för dagen, som var ett besök på Children´s Museum of Houston.

Detta var verkligen en fantastisk plats för barn av alla åldrar och där fanns hur mycket som helst att utforska, titta på, och leka med, och bilderna nedan visar bara en bråkdel av allt som stället erbjöd. Önskar vi hade något liknande av samma kaliber i vår närhet. Som sällskap under dagen hade vi våra vapendragare flickorna Lands.

Vi startade med utomhusdelen där man kunde
exprimentera med vatten.

Tänk att det alltid är lika kul att leka med vatten.

Ted körde ambulans och polisbil.

I den lilla staden Kidtropolis fanns bland annat en liten butik och en djurklinik.

Om man tog en boll från röret till höger och släppte den i det
 till vänster...

...så sögs den upp i denna konstruktion som hängde i taket, for runt i en bana och
damp ned igen i röret till höger. Mycket underhållande tyckte Ted.

I samma sal fanns denna gubbe gjord av telefoner.

På övervåningen fanns en terrass med skojiga fordon.

Denna bilen drevs av en Tedkraft.

Till en avdelning vara bara barn mellan 0 och 3 år välkommna.

Bollbad.