Det blommar!

Vi har inte så mycket trädgård att tala om, men ändå en hel del växtlighet. Vet inte hur många av bloggens läsare som är intresserade av blommor, men här kommer i alla fall några blomstrande bilder. Jag vet tyvärr inte vad de heter, men upplys mig gärna!

Någon slags lilja.

Cerise skönhet.

En annan sorts lilja.

Hortensia med en grön ödla i bakgrunden.

Kanske någon slags kaprifol?! (den doftar enormt mycket)

Till sist, ingen blomma, men väl en knubbig palm.

Grillpremiär

Igår inhandlades ett stycke grill, och idag var det grillmontering (det tog nästan 3 h), och därefter grilldax. Oenighet har rådit angående om det ska vara en gas- eller en kolgrill. Ett i-landsproblem om något! Det blev hur som helst en kolgrill...



Biffar och kryddiga korvar.



Lite "Magic" satte krydda på anrättningen.

Körkort med nöd och näppe

Idag tog jag körkortet. Det var nästan så enkelt som jag hade föreställt mig även om jag var nära att kugga på uppkörningen.

Det hela började, efter en lång väntan, med en synundersökning som jag var ganska orolig för, eftersom jag börjat se rätt dåligt på höger öga. Tror snart att jag måste skaffa brillor igen. Med lite besvär fick jag tydligen alla, eller åtminstone tillräckligt många, bokstäver rätt. Jag skulle också säga vad jag vägde och hur lång jag var, som jag ju inte hade koll på i lokala enheter. Jag skulle precis kolla det med min konverteringsapp men innan jag hann starta telefonen bad en av de anställda mig stå upp och vips hade hon uppskattat både min längd och vikt. Praktiskt!

Sedan var det dags för teoriprov som man gjorde på en dator. Tror det var 30 frågor med 3-4 alternativ där de flesta var ganska självklara. Man såg direkt efter varje fråga om man svarat rätt eller fel och vad rätta svaret skulle ha varit. Jag lyckades få ett par slarvfel för att jag inte läste frågan ordentligt, och en gång råkade jag av misstag klicka på fel alternativ. Men det gick som sagt bra ändå. Jag hade dock "fuskat" genom att läsa igenom en 90-sidig teoribok.

Sedan var det dags för uppkörning. Eller rättare sagt cirka 1,5 timme senare när kontrollanten kom tillbaka från banken... Det blev en kort bit längs en väg, runt ett kvarter, och sedan tillbaka. Här hade jag dock missat en viktig detalj. I Sverige ska man ju i korsningarna med stoppskylt, om det inte finns någon linje, köra fram till den korsande vägen innan man stannar, oavsett skyltens position. Det känns ju naturligt eftersom skyltarna ofta står en bra bit in på vägen. Det gör de också här. Här måste man dock alltid stanna innan skylten.

Kontrollanten sa att man kunde bli av med körkortet om man gjorde som jag gjorde och jag tog för givet att jag skulle kugga. Men nej, hade jag varit ung och oerfaren skulle jag ha kuggats, men för mig gick det tydligen bra att på den kanske 10 minuter långa uppkörningen vid upprepade tillfällen bryta trafikreglerna så mycket att jag borde tappat körkortet. Märkligt tycker jag, men skönt. Kontrollanten menade att jag ju kunde köra bil och bara behövde anpassa mig lite till de lokala reglerna. Hon tröstade mig med att hon säkert inte skulle klara att köra i Sverige heller...  .

Jag kom till lokalen klockan 8 och var färdig kl 12. Priset var 24,50 USD.

Finn 2 fel! Tips: det är inte det överstrukna körkortsnumret.

Cookie!

Andra dagen på förskolan för Ted resulterade i ett nytt ord till det meget begränsade engelska ordförrådet. Sedan tidigare har han lärt sig att säga "bye, bye". Idag lärde han sig säga "cookie"! Han övade sig på hemvägen och under eftermiddagen/kvällen hördes det lite nu och då. :)

Förskolestart och ett dopp i poolen

Idag var det dags för förskolestart för Ted. Vi dök upp strax innan nio och sonen sprang glatt in till alla leksakerna och barnen. Min plan var att komma och hämta honom efter ca två timmar, att jag skulle få stanna där med honom en stund hade jag redan förstått att de aldrig skulle gå med på. Min plan röstades genast ned av de anställda... Nähä, inget daltande här inte tycktes de tänka. Kom tillbaka efter att han sovit och ätit sitt eftermiddagssnack, sa de och tillade att jag kunde ringa när jag ville för att höra hur det gick. Jag ringde efter två timmar och fick besked om att han hade frågat efter mamma några gånger men att han inte gråtit något. Ring igen efter lunch, var nästa besked. Ok, jag ringde igen efter lunch. Ted hade inte ätit något av de röda bönorna och riset, men ett kex och ett glas mjölk hade slunkit ned. Strax efter halv tre återvände jag för att hämta honom. Han snyftade först till när han fick syn på mig, sa "mamma" och sedan ett bestämt "hem". Jag fick ingen riktig klarhet i hur länge han hade sovit. Men, jag fick veta att imorgon skulle han nog inte vara lika lätt att lämna. Det får vi se imorgon.

Det var en regnig dag idag så därför kändes det inte så lockande att gå till lekparken när vi kommit hem. Istället gick vi ut en stund på baksidan av huset. Ted är mycket för att klättra och har kommit på att han kan klättra upp på kanten till utomhusbubbelpoolen, så det gäller att vara på sin vakt. Jag satt på kanten och Ted klättrade upp och ned, men så tappade han balansen och trillade i bubbelpoolen. Jag tog helt sonika tag i hans ben och drog upp honom. Han blev förstås rädd, men när han hämtat sig sa han "imma" (simma). Under tiden jag bar in honom, klädde av honom alla blöta kläder, och duschade honom, upprepade han sitt "imma, imma". Lilla vän, jag tror vi väntar tills det blir lite behagligare simtemperatur.

Den händelserika dagen satte sina spår, för under tiden jag lagade middag blev Ted så trött, så trött, att han somnade i Jims famn. Jim som inte hade hjärta att väcka honom, men som skulle hjälpa till med matlagningen, la honom därför i lekrummet (!). Jag fick dock lov att väcka honom ganska så snart för att inte ställa till kvällsläggningen allt för mycket.

En slagen hjälte.

Jag kunde inte låta bli att ta ett kort.

Joggingtur och ny mobillur

I morse innan resten av familjen klivit upp gav jag mig ut på en joggingrunda. Det var första motionspasset på ca tre månader och med tanke på innehållet i den amerikanska kosten så var det nog hög tid. Från början kändes det förvånansvärt bra. Målet var att vara ute ca en halvtimma och springa en liten bit längs Mississippi-floden. Fågelvägen är det bara en dryg km till floden men för att ta sig dit måste man göra en stor omväg så när jag kommit dit hade jag redan sprungit 22 minuter, så det var bara att vända. Hemåt var det motvind och då kom tröttheten. Hittade en liten genväg på vägen hem så totalt var jag ute i 42 minuter. Kollade nu på kartan och ser att vägen jag sprang till floden är 4,2 km och totalt blev det ca 7,9 km. Det räcker nog för att jag ska känna det i morgon...

Får se om man senare orkar springa så långt att man kan springa en bit längs floden. Tyvärr var gång/cykelvägen där asfalterad vilket jag hoppats att den inte var. Annars får man väl göra som amerikanarna och ta bilen till en park och springa där...

I onsdags kom mitt social security number så idag åkte vi för att ordna ett telefonabonnemang med telefon till Maria. Vi prövade först på Walmart men där blev det stopp trots att de tidigare sagt att det skulle gå bra om jag hade social security number. Trots att jag hade pass, svenskt körkort och social security card ansåg de att jag inte hade någon giltig legitimation. Amerikanskt körkort eller pass skulle fungerat bättre.

Nytt försök gjordes på operatörens T-Mobiles butik. Där skulle det nog ha gått bra men de menade att de inte hade täckning i Destrehan. Vilket är underligt eftersom hela familjen till en kollega som bor här använder T-Mobile och täckningskartan visar att det finns täckning här. Tredje gången gillt lyckades det dock hos operatören AT&T:s butik. De krävde dock 500 USD i pant eftersom jag har noll i kreditvärdighet här. Det blev i alla fall en Samsung Galaxy S2, så nu behöver Maria inte ta min telefon för att Wordfeuda och hon kan styra stereon när jag är på jobbet...

Har också beställt en avfuktare till garaget idag, som fortfarande är väldigt fuktigt efter vattenläckan, eller om det alltid varit så. Vill inte ställa in bilarna när det är så fuktigt och vill ju inte ha cabben ståendes ute...

Sheriffbesök igen...

För en stund sedan höll jag på och lastade ut diverse kartonger på bron som jag sedan skulle bära ut till soptunnan. Ett moment åt gången, rationell som man är... Jag hade dörren öppen under tiden jag plockade ut kartongerna och när jag gick sista vändan till dörren stod plötsligt två storvuxna män där på trappan. "Hello?", sa jag. "Hello, mam", sa de. I samma veva insåg jag att det var sheriffen som återigen förärat oss med en liten visit, denna gång på kvällstid. De två karlarna såg väldigt allvarliga ut och frågade om allt stod rätt till och om jag höll på att flytta. Nej, jag håller inte på att flytta, svarade jag och tillade att jag bara höll på att bära ut en del skräp eftersom sopbilen kommer imorgon bitti. Sherifferna såg fortfarande allvarliga och skeptiska ut. De frågade hur länge jag bott här och om jag hade någon identifikation att visa dem, mitt svenska körkort dög överraskande som id. Lagens män förklarade för mig att de hade kört förbi och sett en öppen dörr med en massa kartonger utanför, och att de då misstänkte att ett inbrott höll på att begås. Jag antar att det är positivt att de reagerar, men lite full i skratt blir jag allt.

Klar för förskola

För att Ted ska få bli registrerad i förskolan krävdes ett läkarintyg om att han har alla vaccinationer som han ska ha, och ett allmänt utlåtande från en läkare om hans hälsa. Därför var jag och Ted till doktorn idag för en rutinkontroll. Det behövdes 6 vaccinationssprutor för att han ska komma upp till de amerikanska vaccinationskraven för 18-månaders barn. Vilket innebar en fjärde omgång av vaccinerna mot difteri, stelkramp, kikhosta (dessa tre är samlade i ett vaccin kallat DTaP), Hib, pneumokockinfektion, och en första omgång av vaccin mot vattkoppor. Men, doktorn tyckte att det fick räcka med fyra sprutor för den här gången, och så får vi återkomma om ca 6 veckor för de två återstående.

På eftermiddagen gjorde vi ett inskrivningsbesök på den förskola där Ted ska gå. I den "utrustning" Ted behöver ha med sig till förskolan ingår en sovmatta med tillhörande tvättbart överdrag i tyg. Dessa gick att köpa direkt av förskolan, smidigt och bra. Under tiden jag satt och pratat med förskoleföreståndaren blev Ted otålig och ville springa in till de andra barnen. Eller som Ted uttryckte det: "leka, leka, leka", och "baaan". Så, Ted fick gå iväg och leka med några barn på sin blivande avdelning en liten stund. På måndag återvänder vi för första inskolningsdagen.

Teds sovmatta med överdrag, och en bok som han fick vid dagens läkarbesök.

Amerikansk muskelbil!

Idag var det min tur att köpa en bil att pendla till jobbet med. Och när man ändå är i landet där bilar bara är aningen dyrare än en hyfsad barnvagn i Norge så måste man ju passa på. Så det blev en sprillans ny 2012 Ford Mustang Convertible Premium. Motorn är en V8 på 412 hk så det mullrar bra och det känns när man trycker på gaspedalen. Får se om chefen måste köpa en ny bil nu eftersom jag blir den första på kontoret med fler hk än honom :-)

Det blev en cab.

Efter att Mustangen som jag spanat in tidigare var såld stod valet på slutet mellan en begagnad Corvette och denna Mustangen. Valet föll på Mustangen, dels pga ett bra pris eftersom de ville sälja ut 2012:orna innan 2013-modellen kommer, men kanske främst pga att det finns ett baksäte. Tror försäljaren blev lite besviken när jag frågade om man fick plats med en bilbarnstol i baksätet... Så det fick bli en sportig bil i stället för en sportbil, eller rättare sagt: en äkta amerikansk muskelbil!

Köpet planerade jag att avklara på lunchen men eftersom processen tog tre timmar så det blev en ganska lång lunch... Men då fick jag också en genomgång av allt från farthållare till hur man använder den röststyrda navigatorn. Jag har dessutom blivit inbokad på ett återbesök i början av mars då jag ska få en ännu mer detaljerad genomgång och möjlighet att ställa frågor... Maria blev ganska less och åkte hem med Ted efter ca 2 timmar.

Efter jobbet provade vi att lasta in hela familjen i bilen och det gick relativt bra i nedcabbat läge. Lite värre blev det när vi skulle tillbaka och vi hade cabbat upp och det var mörkt ute. Men det gick i alla fall och Ted satt och brummade hela vägen tillbaka så han gillade nog pappas nya bil :-)

Redo för premiärtur med familjen.

Bilbarnstolen fick faktiskt plats.

Målet var en italiensk buffé i Boutte men de hade av någon anledning stängt. Men lite yakiniku till mig och sushi till Maria gick också ned. Imorgon ser jag fram emot att åka till jobbet!

Mardi Gras

Idag är det själva Mardi Gras, fettisdagen, lokal helgdag och höjdpunkten för hela Mardi Gras-firandet. För att se lite av festligheterna tog vi därför en tur ut till Metairie, den stadsdel där alla stora shoppingcenter ligger. Där gick paraderna ett-i-ett på den stora Veterans Memorial Boulevard, som var avstängd för ändamålet. Hela "Veterans" var kantat av människor som vinkade och tjoade till paradvagnarna och tävlade om att fånga så många halsband som möjligt. Vi såg några som hade håvar för att fånga halsband med, och flera var det också som hade med sig stegar med en slags sittplats på toppen. Allt för att trygga en så stor skörd som möjligt. Det var tydligt att många gjorde sig en heldag där ute och hade med sig campingstolar för att vila mellan varven. Flera familjer hade också med sig tält för vilostunder och intagande av medhavd mat. För vår del var det nog med en timmes paradtittande, och vad ska man förresten göra med alla dessa halsband?

Senare gjorde vi vårt bästa för att leva upp till fettisdagen. Det blev dock inga bruna bönor enligt norrländsk tradition, men väl raggmunkar med bacon och semlor till efterrätt.

Alla vill ha något från superhjältarna på Superhjältevagnen.

Jag vill också ha!

Hey, Mister, throw me something!

Denna damen på sin stege hade en tämlig stor halsbandsskörd.

Ted och Maria fångade sig också några juveler, i bakgrunden syns en variant på stege med sittplats.

Här tillagas en riktig HCHF-måltid!



Det är bara fettisdag en gång om året!