Aj då!

 Igår kom det en ny leksak med posten, en "GoPro Hero3+ Black Edition". Idag skulle den förstås provas och då råkade jag få med den här sekvensen. Det hela slutade som tur var utan fysiska skador.

Första doppet

Vårt poolområde är fortfarande inte helt färdigt, men poolen är badbar. Gårdagens varma och fina väder lockade oss till att drömma om att ta ett dopp. Men, eftersom vi blivit bortskämda och vana vid varmare badtemperaturer än vad som råder just nu, så var det ingen av oss som gjorde något av baddrömmarna. Vattnet i vår pool går turligt nog att värma. Sagt och gjort. Poolen värmdes upp och idag badade vi efter frukosten.

Hos tandläkaren

I onsdags var Ted hos tandläkaren för en vanlig rutinkontroll. Sist han besökte tandläkaren var det allt annat än rutinkontroll. Kanske minns någon hans otroligt oturliga vecka i slutet av juni för snart två år sedan, som resulterade i en utdragen och en utslagen tand? Ted tycks som tur är inte ha något minne av dessa händelser.

Det här tandläkarbesöket var bara positivt. Ted gapade stort hela tiden, och tandsköterskan tilläts med största förtroende att både räkna tänder, blåsa luft på tänderna, skölja vatten, suga saliv, putsa och borsta tänder. För detta belönades han med två nya tandborstar, och fick välja två priser ur stora skattkistan. Det var skönt att se hur trygg han var i tandläkarstolen.

WWII Museum

Efter att i drygt två år förgäves ha väntat på någon historieintresserad besökare, som ville besöka "The National WWII Museum", bestämde vi oss till slut att det var dags att ta saken i egna händer. Så i söndags blev det ett museibesök.

Att USA:s nationella museum om andra världskriget ligger i just New Orleans har sin förklaring i att båtarna som användes vid landstigningen i Normandie uppfanns i New Orleans av Andrew Higgins. Higgins var också grundare och ägare till New Orleans-baserade "Higgins Industries" som producerade Higgins-båtarna. Att detta var en ekonomisk succé råder det ingen tvekan om. Innan kriget hade bolaget 75 anställda i en fabrik. 1943 hade man 20 000 anställda i sju fabriker... Att båtarna var viktiga för utgången av kriget råder det heller ingen tvekan om. General Eisenhower gick så långt att han sa att "Andrew Higgins ... var mannen som vann kriget åt oss".

Själva muséet var väl ungefär vad man kunde vänta sig. Utställning med bilder texter, filmer, vapen, fordon och flygplan mm. Höjdpunkten, förutom krypteringsmaskinen Enigma, var kanske avslutningen där vi fick följa med som besättning på ubåten USS Tangs sista uppdrag. USS Tang var den mest framgångsrika ubåten under andra världskriget med 33 sänkta skepp på meritlistan. Det hela slutade dock snöpligt då hennes sista torped under ett uppdrag vände tillbaka och träffade henne själv. Ted, som var med i "ubåtssimuleringen", såg ut att tycka det hela var spännande farm till dess att båten sjönk, då det blev mörkt, vällde ut rök och gick ett larm. Då blev det lite för spännande och de besättningsmän som vi spelade överlevde heller inte. I verkligheten lyckades 9 av 87 man rädda sig från ubåten. 5 av dessa lyckades rädda sig själva efter att ubåten nått botten på 55 meters djup med hjälp av den så kallade Momsenlungan. Det är det enda kända fallet där det har skett.

En Higgins-båt.

Många olika båtar och flygplan var med på dagen D.

Stridsvagnen M4 Sherman.

B17 Flying Fortress.

Ted provar ett tyskt enmansskyddsrum.

 

Sex månader!

Idag är det sex månader sedan Jack kom till oss! Det händer mycket på sex månader, han är ingen liten plutt längre. Nej, han är en stor, liten plutt numera. :)

 

Gosigast!

Att sitta vid bordet med oss andra är spännande.

Det börjar bli lite trångt här, men trångt kan också vara mysigt.

 

Bästa bröder!

Lika. Olika.

Vad tycker du, är bröderna Boström lika varandra? Jag har letat fram några bilder på vilka de är ungefär lika gamla. Om du undrar vem som är Ted och vem som är Jack på bilderna, så är Ted den med oslagbart mest hår på samtliga bilder.

 

 

Tandsprickning

Jack var fullkomligt miserabel igår. En tand som var på väg upp i underkäken, var boven i dramat. Ingenting hjälpte. Det var bara bära, bära, bära, som gällde. Till slut sprack den dock upp genom tandköttet, och han blev genast på bättre humör. Det gör ont när knoppar brister...