Trollet

Ted kan vara rätt så finurlig ibland, och det händer rätt så ofta att han säger saker som jag tänker att jag måste skriva ned, men så blir det sällan. Tyvärr. Färskt i minnet lever dock denna konversation, som inte avslutades riktigt som jag hade tänkt mig.

Ted säger ofta om sin lillebror att han är så söt. "Mmm", brukar jag svara, och tillägga "och du med". Häromdagen lät det så här:

T: "Jack är sååå söt, mamma."
Och tillade själv, "och det är jag med."

Jag smålog för mig själv, tills fortsättningen kom:
T: "Men, inte du och pappa, mamma."

"Nähä", svarade jag, och sa vidare "men lite fina är vi väl i alla fall?"

Till svar fick jag lite överraskande:
T: "Nej, du är stor och stygg som ett troll."

Jaha, så mycket för det komplimangfiskandet...

Hjälp- eller stjälpreda

Ted gillar, som de flesta andra fyraåringar antar jag, att hjälpa till i köket med matlagning och bakning. Han måttar och räknar, vispar, rör, och smakar. Med anledning av detta fick han ett förkläde med tillbehör, av oss i födelsedagspresent. Men, vissa dagar är det andra munderingar som gör sig gällande...

Här steker vi raggmunkar.

Supergoda muffins på gång.

11 månader! (och tre dagar)

Jacks elvamånadersdag sammanföll med att storebror fick öroninflammation. Fokus blev således mest på sjuklingen. Men, förkylningsbacillerna tyckte att även lillebror var intressant, därför är det han som är snorig och febrig nu (igen).
En kan inte säga att han kan gå ännu, men han tar några små steg varje dag. Nu handlar det nog mest om att tron på den egna förmågan ska falla på plats.

Trött efter nattens dåliga sömn.

Glad över att få sitta i kundvagnen tillsammans med storebror för första gången.

Ute och cyklar

Vi har införskaffat en cykelkärra, av märket Thule och modell Chariot Cougar, som även kan användas som dubbelvagn, eller som skidpulka (med de rätta tillbehören förstås). Främsta syftet för den just nu är att agera cykelvagn. För att dra en cykelvagn behövs rimligtvis en cykel, därför har vi slagit på stort och köpt oss varsin sådan också. Bägge cyklarna är så kallade stadscyklar, min cykel är av märket Public Bikes, och Jims kommer från Motobecane. Innan vi hade fått hem cyklarna så hann jag köra barnen i kärran på några promenader, och konstaderade snart att den rullar otroligt lätt. På torsdag hämtade vi hem min cykel från den allra minsta cykelaffär jag sett, inne i New Orleans. På fredag blev det premiärtur för cykeln, mig, cykelkärran, och ungarna. Tur och retur till Teds förskola, morgon, och vid lunch. Det gick utmärkt, men värmen, trettiotre grader i skuggan, gjorde turen rejält svettig, trots ett ganska så lungt tempo. Idag gjorde hela familjen en cykelutflykt till den nygamla lekparken under bron. Ted skulle promt åka på sin balanscykel, och gjorde också så på de mindre trafikerade delarna av vår rutt.

Så här i efterhand ångrar vi nog lite på att vi inte skaffat oss dessa ekipage tidigare, men, men. Den stora sparken i baken till att det skedde just nu är att jag inte får förnya mitt amerikanska körkort, och således kör smått olagligt även om jag har ett svenskt körkort. Så för att minimera det olagliga bilkörandet, kör jag numera cykel. Håhåjaja.

Första promenaden.

Mor drar släpet.

Här rullar vi längs med Mississippifloden.

Lekparkslek.

Far rullar mot kvällens middag på den lokala mexikanska restaurangen.

Här köpte jag min cykel.

4 år!

Idag har vi firat Ted på hans fyraårsdag. Det började tidigt med öppnande av paketen från kusinerna och mormor och morfar, som kommit med posten. Äntligen var det dags att öppna dem, för som han väntat, han har till och med sovit med dem tätt intill sig i sängen. Men, det har aldrig varit tal om att tjuvöppna något paket, nej då. Han har varit helt inställd på att vänta till födelsedagen, eller "mitt kalas" som han själv kallar det. Torsdagar betyder Tumblebus och Splashday på dagis, och så fick han bjuda kompisarna på så kallad "cookie cake". En maxad förmiddag med andra ord. Efter att jag hämtat honom vid lunch, ägnade vi eftermiddagen åt att spela spelet som han fått av kusinerna x antal gånger, och läsa lite i Bamsetidningen från mormor och morfar. Men, när skulle han egentligen få äta av den där gröna tårtan som han önskat sig, och när skulle kalaset starta? När Jim kommit hem från jobbet, blev det mera paketöppning, och efter middagen kom våra norska grannfamiljer på besök. Kalaset kunde börja! Det var en synnerligen nöjd och glad (och trött), nybliven fyraåring som somnade ikväll.

Knappt två timmar gammal.

Födelsedagsmorgon och tid för att öppna postpaketen.

Sång från dagiskompisarna. Cookie cake på bordet.

Ett spel gömde sig i paketet från kusinerna.

Mera paketöppning.

Gröna tårtan.

Ballonger. Givetvis.

Dukat för kalas. Inga problem att blåsa ut ljusen.

Alla samlade.

Häromdagen

Vi tog en liten promenad till posten en eftermiddag, och passade i samma veva på att leka i den nya lekparken intill brandstationen. På vägen hem igen stannade vi och köpte iskalla "snoballs", en grön och en röd, i lilla glasskiosken. En lagom utflykt på hemmaplan, men ack så svettig.