I lekparken

Vi är ofta i lekparken här på vår gata. Den är inte så stor, men det fina med den är att den ligger bara ett par hundra meter från vårt hus. Har vi tur så är det andra barn där och leker. Idag var vi dock ensamma. Ted gillar bäst att klättra, det är han en hejjare på. Så här såg det ut för exakt ett år sedan när vi var nykomlingar på gatan och i lekparken.

Gunga är kul.

Balansträning.

Rutschkanan roar ännu.

Klättra, klättra.

Upp till toppen.

Safari

Idag upplevde vi Afrika, i Louisiana. På sätt och vis i alla fall. Vi hakade på gänget från norska sjömanskyrkan ut till "Global Wildlife Center", som ligger norr om New Orleans och en dryg timmes biltur hemifrån oss.

Vi åkte i en karavan av vagnar kopplade till en traktor. Turen varade i en och en halv timme, och vi såg massvis av djur, mest till antal, men också av olika slag. Ville man mata djuren kunde man köpa muggar eller hinkar med mat. Djuren var nog redan ganska så välmatade då vi åkte på den sista turen för dagen. Men, de var i alla fall nyfikna och följde efter tåget som en lång svans. Fast alla djur var inte lika intresserade av vår framfart. Girafferna höll sig tyvärr på avstånd och glodde retsamt på oss när vi förgäves försökte locka dem till oss genom att skramla med våra muggar. Om vi åker tillbaka någon mer gång ska vi nog kosta på oss att åka med en jeep som tar max nio passagerare, då får man nog mer närkontakt med girafferna.

Klara för avgång.

Ett korn i taget.

Hjortar.

Vi passade oss för att mata zebrorna som kunde bitas.

Jim var mer frikostig.

Giraffer på behörigt avstånd.

En dromedar.

Bisonoxe.

Den långa karavanen av vagnar och djur.

Ett år i Staterna

Idag är det exakt ett år sedan vi landade i New Orleans, och vi har alltså hunnit med drygt halva den planerade tiden i USA. Det har varit ett intressant, hektiskt och händelserikt år, med premiärer för både Mardi graz, jazzfest, orkan, kryssning och ö-luff. Det kommande året blir kanske inte lika spännande, då det mesta nu har blivit rutiner även här, men vi ser fram emot fler besök!

Det som blir nytt och spännande och som ligger ganska nära i tid är alla deklarationer som ska in. För mig blir det minst fyra deklarationer. En för Louisiana, en för USA, en för Norge och minst en för Sverige. I Sverige får man som utvandrad ett nytt "personnummer", ett sk. GD-nummer. Man ska sedan bara få en deklaration för det numret. Skatteverketr har dock envisats med att varje år skicka både en med mitt GD-nummer och för mitt gamla personnummer trots att de varje år lovar att jag nästa år bara ska få en. Båda måste naturligtvis också lämnas in. Vi får se hur det går i år. I år har Kongsberg tillhandahållit två skattejurister, en amerikansk och en norsk. Jag saknar dock svensk representant. Med tanke på att det är ganska besvärligt bara att få till deklarationerna i Sverige och Norge har jag redan varit i kontakt med båda juristerna, och den amerikanska juristens kommentar när jag förklarade läget var "Your situation is complex". Så det här blir som sagt spännande.

Efter ett år i USA vore det kanske på sin plats att reflektera över vad det är för skillnader på att bo i USA jämfört med i Sverige och Norge. Vad är bättre och vad är sämre? För tillfället nöjer jag mig med att säga att jag nog inte skulle byta vare sig Sverige eller Norge mot USA. Så får vi kanske återkomma med lite mer detaljer senare.

Total gym

Jaha, då gick vi oss och impulsköpte en styrketräningsapparat. En bråsterk, eller total gym som vår variant kalls. Denna bland längdskidåkare populära (?) tingest, uppfunnen av Magnar Lundemo och Oddvar Brå, visade sig kunna användas till otroligt många fler muskelstärkande övningar än vad den en gång i tiden uppfanns för. Enligt Ted är det en utmärkt leksak också.

Förkylt vare här

Det är väl inte vinter utan en redig förkylning, eller? Jag och Ted har i alla fall åkt på en av just den sorten. Feber i dagarna tre, och täppta, stundtals rinnande näsor. Idag som det skulle vara nystart för tumble bus och allt. Istället var det 38,3 C på morgonen och 39 C vid läggdags för Ted. Håhåjaja!

Det nya är att alla gosedjur måste vara i sängen när det är sovdags.

Lite frisk luft är bra när man är sjuk. +20C och mulet.

Jul- och nyårsledigheten (i korthet och i efterskott)

Tomten kom och alla barn var glada. Ted var väldigt intresserad av tomten, och lystrade noga efter att hans namn skulle nämnas. Med paketöppnandet var det väl lite si och så, efter två öppnade paket var det mer intressant med kusinens bilbana.

När juldagarna var till ända, satte vi oss på bussen mot Ullånger, för ett besök hos våra vänner i Invik. Det blev ett härligt dygn tillsammans med korvgrillning, utomhuslek, och inomhusbus.

Färden gick sedan vidare mot Umeå, hem till Jims föräldrar. Där blev det väderomslag till det mildare, vilket gjorde det möjligt att göra en snögubbe. Teds stygn togs bort, vi var på en trevlig middag hos familjen Erikssons, gammelhästen besöktes, och nyåret firades in.

Hemresan gick smidigt, och vi hade tur och blev gratis uppgraderade till business class på den långa resan från Stockholm till Chicago.

Tomten i Söråker.

Förväntansfulla kusiner.

Mormors rutschkana gör alltid stor succé.

Korvgrillning i Invik.

Samling i det Billerska vindskyddet.

Ted och lilla fröken cool.

Innebandyspel i Hissjö.

Stygnen tas bort.

Här gick det fort.

 

Snögubben och Ted.

Pyssel på hemresan.