4 månader! (och två dagar)

Ytterligare en månad har gått, och vår storögda lilla prins är nu fyra månader. Han har blivit riktigt bra på att ligga på mage och hålla upp huvudet, inget rullande över från mage till rygg ännu, men det tycks inte vara långt borta. Att somna är inte populärt, nej då fäktar han vilt med armar och ben, vrider sig fram och tillbaka och drar ut nappen ur munnen. Alla möjliga tricks tar han till för att undvika det hemska insomnandet. Med undantag för när han ligger i vagnen, bara den kommer i rörelse somnar han oftast tämligen fort, eller ligger lugnt och tittar sig omkring till sömnen kommer smygandes över honom.

Idag var det dags för fyramånderskontroll hos doktorn, och Jack vägde in på dryga sju kilo. En lagom tung liten guldklimp, med andra ord! Förutom det obligatoriska vägandet och mätandet, blev han också tilldelad två vaccinationssprutor, och en dos drickbart vaccin.

Allt sedan Jack var förkyld första gången, för knappt två månader sedan, har han haft en smått väsande andning. Kanske inte hela tiden, men nu när han är förkyld igen hörs det tydligt. Då dettta inte tycks bekomma honom på något vis, har det inte oroat oss särskilt. Men, givetvis tog jag upp detta med doktor De Paula på hälsokontrollen idag, och hon ställde en trolig diagnos på vad som orsakar missljudet vid andningen. Det kallas "Laryngomalacia" eller "Larynx stridor" och innebär lite förenklat att struphuvudet är mjukt ( eller "sloppy" som hon uttryckte det), och därmed medför ett något förhindrat luftflöde till och från luftstrupen, som resulterar i det väsande ljudet. Vanligtvis (och förhoppningsvis) växer detta bort av sig självt med åldern då struphuvudet blir större och stadigare.