Snabba bilar

I onsdags förra veckan dök det upp långväga besökare igen, lagom till årets jazzfest. Passande nog var det också "Exotic Driving Experience" i staden den här helgen. Det innebär att man har möjlighet att provköra sin drömbil på en riktig motorbana. Det tillfället tog vi förstås och på torsdagen var det tre förväntansfulla Umekillar som provkörde en Lamborghini Gallardo LP560-4 samtidigt som undertecknad körde en Ferrari 458 Italia - såklart en aningen snabbare bil. Med en mullrande V8 på 570 hk, 0-100 km/h på drygt tre sukunder och en väghållning utöver det vanliga var det givetvis en häftig upplevelse.

Helena valde att ta en åktur i Lamborghinin med ett proffs. Det gick undan!

Förväntansfulla och lite nervösa.

Framför skönheten.

Klart för avfärd.

Ted hade förstås tagit ledigt från dagis för att se pappa köra Ferrari.

En Ferrari jagandes en Lamborghini.

Man kunde efteråt köpa bilder för dyra pengar. Det gjorde vi inte men när vi var på väg att åka hem kom de och gav den här bilden till Ted med motiveringen att de inte kunde låta oss gå därifrån utan den bilden. Tack för det Ted!

Baby Shower

Igår var jag med på en så kallad "baby shower" för en väninna i New Orleans. Det var mycket god mat, och smarriga tårtor. En del "ohhhh" och "ahhhh" blev det också i samband med presentöppnandet. För att klaragöra det hela för den oinsatta, så anordnar man en "baby shower" före barnet är fött.

Welcome baby.

Badpremiär

Det har varit lite snålt med inlägg på sistone. Här är i alla fall en bild från min och Teds badpremiär för snart två helger sedan.

Smärta

När vi flög tillbaka från Orlando till New Orleans råkade jag ut för något väldigt obehagligt. I samband med att planet påbörjade nedstigningen inför landningen, drabbades jag helt plötsligt av den mest obeskrivliga smärta. Smärtan strålade ut från en punkt nedanför mitt högra öga i höjd med nästippen och högg som tusen nålar. Tårarna sprutade ut och jag var vettskrämd över vad som hände med mig. Jim, som satt hjälplös bredvid mig var nog nästan lika skärrad som jag över vad som pågick, och Ted uppfattade också att det var något konstigt som hände med mamma. Efter ett tag släppte den värsta smärtan och kvar var en molande värk som spred sig i området runt bihålan vid sidan om näsan (sinus maxillaris), och ned mot tänderna.

Jag var lite förkyld, men hade inte täppt näsa eller ont i öronen. Flygvärdinnorna sa att nedstigningen hade varit ovanligt kraftig. Det kändes logiskt att det handlade om bihålorna. Eftersom smärtan gav med sig tyckte jag inte att det var nödvändigt med något sjukhusbesök. Efter lite sökningar på nätet hittade jag en beskrivning som passade väldigt bra in på händelsen och mina symptom, "aerosinusitis". Från wikipedia: "The affected person suffers a sudden sharp facial pain or headache during descent, which increases as the aircraft approaches ground level."

Om jag är det minsta förkyld nästa gång jag ska ut och flyga tänker jag garanterat använda nässpray innan landning. Något liknande vill jag helst av allt slippa att uppleva igen.

Orlando, dag 4 - Animal Kingdom Park

På tisdagen, vår sista dag i Orlando, besökte vi Disney´s Animal Kingdom Park. Denna nöjesparken/djurparken är den största i sitt slag, ca 200 hektar, och har artbevarande som sitt huvudtema. Även denna parken är indelad i olika delar med olika teman, bland annat afrika, asien, och dinosaurier.

Det var inte lika mycket med folk i denna parken jämfört med Magic Kingdom, och väntetiden till figurer och åkattraktioner var därmed också kortare. Vi åkte på en jungelsafarii, smurrade runt i en dinosauriekarusell, hälsade på Baloo och kung Louie, tittade på parad, såg på en "Hitta Nemo"-musikal, och Jim åkte ett flertal mer eller mindre magkittlande berg- och dalbanor.

Med "Livets träd" i bakgrunden, symbolen för parken.

Dinosauriekarusell.

Berget i bakgrunden innehåller berg- och dalbanan "Everest Expedition".

Vem där?

Safariitur

Ted var inte lika vänlig mot Baloo som mot de andra figurerna han hälsade på.

Första parkett vid paraden.

Orlando, dag 2 och 3 - Magic Kingdom Park

Magic Kingdom är den äldsta och mest kända av temaparkerna i Orlando. Den öppnade 1971 och är den mest besökta temaparken i hela världen med drygt 17 miljoner besökare årligen. Vi spenderade en och en halv dag i denna otroliga skapelse, med sex olika "stadsdelar". Även om det inte var högsäsong under tiden vi var där så kryllade det av folk, och till i princip varje slags attraktion var det kö. Men, allt var välorganiserat och kötiderna fanns väl anslagna. Dessutom kunde man hämta ut förtursbiljetter som gjorde att man slapp stå i kö genom att komma tillbaka vid en särskild tid. Det använde vi oss mycket av.

Vi trodde att de olika figurerna skulle gå runt i parken, men de var i stället anträffbara på olika bestämda platser. I samband med paraden kunde de också ses dansandes och åkandes på paradvagnarna. I Magic Kingdom hälsade vi på Nalle Puh och Tiger, Musse Pigg, Långben och Kalle Anka.

Det blev en hel del åka av också, karuseller av olika slag, berg- och dalbanor för stora och små, och diverse turer genom hemvisterna till Ariel - den lilla sjöjungfrun, Peter Pan, Nalle Puh (sjumilaskogen), Buzz Lightyear, och piraterna i "Pirates of the Carribean". Vi genomförde även en klättring upp i familjen Trapps trädkoja, en jungelcruise, och en tur genom ett spökhus.

Magic Kingdom Park

Båt eller tåg gällde för att komma till parken.

Nu kör vi!

Main Street USA med Askungens slott i bakgrunden.

I väntan på första karusellturen.

Dumbo den flygande elefanten.

Långbens berg- och dalbana.

Redo!

Lagom för småbarn och karusellrädda mammor.

I havet hos Ariel.

Lunchvila.

von Trapps trädkoja

Utsikt från trädet.

Klar för nästa karusell.

Flygande mattor.

Spännande jungelcruise.

Ny dag, ny Musse.

Stjärnorna på slottet.

Fantasyland

Vem bor här?

Nalle Puh fick dagens längsta kram.

Till slut fick alla vara med.

Ted svalkar sig.

Tur att i alla fall en i familjen gick in för att skjuta rymdmonstren.

Busig Ted hos Långben.

Okej, nu säger vi tack för idag.