Blandade känslor

En flytt innebär massor av praktiska bitar, och kan redogöras för in i minsta detalj (om man skulle vilja tråka ut sina bloggläsare riktigt ordentligt). Men, hur känns det att bryta upp från det som varit vårat liv i nästan tre år? Det är lite knepigt att sätta ord på. Det är en blandning av olika känslor; förväntan, ledsamhet, spänning, oro, glädje. Det känns förväntansfullt att tänka på det nya livet som väntar, men det känns också ledsamt att tänka på att vi lämnar vår tid och liv här, något som vi aldrig får tillbaka. Samtidigt som det känns spännande att tänka på hur det kommer att bli med vardagen, hur kommer barnen reagera, hur blir det att komma tillbaka till jobbet, att möta gamla vänner, att återse vårt hus, så känns det också lite läskigt eller oroligt att tänka på allt det nya/nygamla. För även om vi vetat hela tiden att den här dagen skulle komma, så har vi inte kunnat förbereda oss på hur det skulle bli, och hur det skulle kännas. Men, nu är vi här och jag tror det blir bra. Och annorlunda. Och läskigt. Och roligt. Och sorgligt. Som livet är, med andra ord.