På restaurangen

Maten i Louisiana sticker ut lite från andra delar av USA, med det kreolska köket och cajun-maten. Det innebär mer kryddor än vad som är vanligt i USA, och ganska mycket skaldjur. Vi gillade det mesta av maten, men det är förstås också mycket friterat. Och saker som man inte skulle komma på att servera själv, som makaroner med ost. Vad som serverades på dagis vill man nog helst inte veta, men det var nog inte mycket som skulle anses vara en fullgod måltid på ett svenskt dagis.

Majs är mer populärt i USA än i Sverige i allmänhet, och i Lousiana i synnerhet. Det serveras i alla former och särskilt "corn grits" blev en favorit som vi (Maria) började laga själv. I USA är socker ofta ersatt med majssirap, vilket även gäller i Coca-Cola. Det ger faktiskt en ganska stor försämring av smaken och på Mexikanska restauranger hade de ibland mexikansk Coca-Cola, med äkta socker. Mexikanska restauranger är för övrigt New Orleans svar på pizzerior - de finns i varje kvarter...

På restauranger är kanske den största skillnaden jämfört med Sverige att man, precis som för många andra serviceyrken, alltid förväntas ge dricks. Det är normalt att ge mellan 15-20%. Ganska störande för oss européer. Vi har lärt oss att acceptera det, men kommer aldrig att tycka bra om det.

En annan skillnad som vi snabbt upplevde var att det kändes som om de ville bli av med oss genom att väldigt snabbt komma med notan, ofta innan man ens ätit färdigt. Detta kändes till en början stressande, men efter hand är det något vi har lärt oss uppskatta.

Något som vi också uppskattar är att det är helt naturligt att man tar med sig resterna hem i en låda. Och det behövs ofta med tanke på storleken på portionerna man får.

Ibland känns det lite som att man är på barnkalas när man är på en amerikansk restaurang. Drickor serveras i princip alltid med sugrör, och en stor del av maten som serveras äts med händerna. Drickorna (läsk och lemonad) är det för övrigt nästan alltid gratis påfyllning på.

Vi har under åren provat ganska många restauranger runt New Orleans och en sak är säker: Vi kommer att sakna utbudet av restauranger och prisnivån på dessa. Nedan följer bilder från några av restaurangbesöken.

Det finns många möjlighetern att höra live-musik till maten i New Orleans.
Här spelar New Orleans Swamp Donkeys på Maison på Frenchmen Street.

Corn Dog hade vi inte ätit tidigare och det blev en favorit.
Den består av en majsbrödsinbakad varmkorv på en pinne.

  

En rejäl burgare på Phil's Grill är aldrig fel.

Avskedsmiddag på Charlie's Steak House. Lökringar till förrätt, någon? 

Steken jag har på min tallrik är på nästan 300 gram (10 oz). En äkta amerikan väljer
förstås 32 oz-varianten (drygt 900 gram) som skymtar på andra sidan bordet.

Under åren slank det ned några korvar på Dat Dog också.

Den som efter förrätt inte blir mätt på den här fyllda kycklingen kan alltid
trösta sig med att det snart väntar efterrätt...  Här var det en kollega som
hade bjudit in avdelningen till sin pappas restaurang Cleopatra.

Favoriträtten på Zea med den legendariska corn gritsen uppe till höger.

Det är inte ofta man orkar ända till efterrätten på en amerikansk restaurang, men ibland så. Om inte annat kan man köra Marias trick och bara beställa förrätt och sedan gå direkt på efterrätten.

Den här brödpuddingen räckte faktiskt till ytterligare 3 måltider. Den var god,
men det är brownien som Maria smaskar på i bakgrunden som är bäst på
Zea - den blir saknad!