Barbuda

Tisdag i Karibien och en dagsutflykt till Barbuda stod på vårt semesterschema. Färjan som skulle ta oss från Antigua avgick från huvudstaden St. John's vid niotiden, och båtresan tog knappt två timmar. Eftersom Barbuda är en väldigt platt ö, den högsta punkten är ca 40 möh, var det först mot slutet av båtturen som vi kunde sikta land. Väl framme visade det sig att vår kapten inte riktigt hade lärt sig konsten att angöra en brygga. På något vis lyckades han med att både köra på grund och få in ett rep i propellern. De passagerare som inte hade något emot att kliva av och vada iland, uppmanades att göra det. Vi, liksom de flesta andra, gjorde så. Tyvärr så beslutade tre personer ur vår utflyktsgrupp att stanna ombord, och vi fick stå på kajen och vänta på dem. Spektaklet fortsatte med att manskapet lyckades med att få in repet ännu en gång i propellern. Jim lyckades som tur var att övertala vår guide till att åka, och så fick de tre stackarna på båten ta en annan bil. Hur länge det tog innan de kom iland vet vi inte.

Första anhalt på ön var en grotta. För att komma dit åkte vi tvärs över den lilla ön, med en befolkning på 1500 personer. Vi åkte förbi två platser där exportprodukter framställdes, ett kokosnötplantage och ett sandtag. Guiden berättade att en brittisk herreman, sir Codrington, i slutet på 1600-talet slöt ett avtal med drottningen om att hyra ön under 50 år. Hans uppdrag var bland annat att sköta öns sockerplantager. Han började också med någon slags slavavel, då han ansåg att ursprungsbefolkningen var av ett långt och starkt släkte som kunde vara till nytta för de övriga brittiska kolonierna. Förrutom att han blev rik på socker och slavar, så utökade han sin förmögenhet med att plundra skepp som gått på grund utanför Barbudas förrädiskt grunda vatten. Skeppen lurade han att styra mot land genom att tända eldar på stränderna där korallreven var som farligast. Ingen vidare trevlig typ, med andra ord.

Efter grottan fick vi åka båt ut till ett fågelreservat som utgjorde hem för en fågelkoloni på ca 20 000 fregattfåglar, en av de största populationerna i världen. Hannarna blåste upp sina röda bröstpåsar för att locka till sig honorna till parning. Honorna flög runt och spanade efter den stiligaste kavaljeren.

Sista etapp var stranden, där vi åt lunch och badade. Ted passade på att sova en stund. Lillen var tyvärr inte så pigg idag på grund av en förkylning som bröt ut i natt.

Nu sitter vi på färjan som går tillbaka till Antigua. Förrutom den dåliga starten, så har vi haft ännu en härlig dag. Ikväll blir det en tidig kväll, imorgon ska vi kika runt lite mer i huvudstaden, innan vi reser vidare till Dominica.

En komisk situation, i efterhand.

I grottan.

Ovanpå grottan.

På väg mot fågelreservatet.

Fregattfåglar.

Ett dopp.

Nybadad.

St. John's